Text: Sebastian Dahlström
Bild: Frida Lönnroos
– Jag gillar verkligen nya saker! Så det var roligt att få läsa nya intressanta böcker.
Det säger Savannah Strang som går på tredje klassen i Strömborgska skolan i Borgå. När jag träffar Savannah och hennes klasskamrater har projektet Medskapande läsning precis tagit slut för terminen.
Under tolv veckor har eleverna läst böckerna Mitt magiska finger av Roald Dahl, När farmor flög av Annika Sandelin och slutligen Tove Janssons muminklassiker Kometen kommer.
Böckernas ordningsföljd är noga utvald och går från tunn och lättläst till längre och mera krävande.
– Själv skulle jag inte ha lånat just de här böckerna på biblioteket, men de var roliga att läsa ändå, säger Silvi Åberg som vanligtvis föredrar att låna riktigt tjocka böcker.
– Men Kometen kommer var ändå ganska tjock, tillägger hon.
Medskapande läsning är ett projekt som sporrar elever i årskurs 3 att utveckla sin läsförmåga och läsaridentitet. Bakom projektet som finansieras av Svenska folkskolans vänner står Sydkustens ordkonstskola i samarbete med skolnätverket Haru.
Största delen av läsningen har skett hemma, utportionerad i mindre doser enligt en utstakad plan. En gång i veckan har eleverna träffat en lärare vid Sydkustens ordkonstskola i klassrummet för att återknyta till vad de läst och diskutera handlingen och karaktärerna i boken.
När jag frågar om elevernas favorit är nästan alla överens: Kometen kommer.
– Den var så spännande att när en läsläxa var slut ville jag genast fortsätta med nästa, säger Maya Juustovaara.
– Det dök hela tiden upp nya karaktärer. Och jag blev lite rädd när muminfamiljen flyttade in i grottan, för jag funderade på om deras hus står kvar eller inte, säger klasskamraten Sofia Karlsson.
EN LÄSARIDENTITET OCH KÄNSLAN AV ATT LYCKAS
Som projekt handlar Medskapande läsning om mycket mera än att bara ta sig igenom tre skönlitterära böcker. Hanna Lundström, ordkonstlärare på Sydkustens ordkonstskola har haft huvudansvaret för att utarbeta projektet.
Någon elev har läst sin läsläxa tyst för sig själv.
Någon har läst högt för en förälder.
Någon har följt textraden med fingret medan en vuxen läst högt för dem.
Men alla har utvecklat en läsvana.
– Med hjälp av litteraturen tar vi fasta på värderingar som empati, och att reflektera kring egna och andras känslor. Närheten till naturen är ett genomgående tema i alla tre böcker. Dessutom är de valda på basis av språket, så att de är lämpligt utmanande och har ett bra flyt.
Projektet eftersträvar att ge barnen en egen läsaridentitet, och hjälpa dem att skifta sitt tankesätt från statiskt till dynamiskt. Någon som tidigare betraktade sig själv som en oinspirerad läsare kan lära sig att ändra sin inställning och utmana sig själv, trots att det stundvis känns tufft.
– Under tolv veckor utvecklas tankesättet och läsaridentiteten markant. Barnen inser att exempelvis miljöer och karaktärer är något de kan identifiera i alla böcker. När projektet är avslutat känner de sig som riktiga läsare, med en egen läsaridentitet, säger Hanna Lundström.
.jpg)
Vem har huvudrollen? Vad finns det för andra karaktärer? I vilken miljö utspelas berättelsen? Inom projektet Medskapande läsning ger ordkonstlärare Hanna Lundström eleverna verktyg att känna igen olika litterära element.
Under projektets gång har eleverna också själva fått skapa sina egna historier, genom en kombination av att skriva och rita. Hanna Lundström betonar vikten av att litteraturen inte ska kännas avlägsen, utan vara något som alla kan delta i på sin egen nivå.
– Någon elev har läst sin läsläxa tyst för sig själv. Någon har läst högt för en förälder. Någon har följt textraden med fingret medan en vuxen läst högt för dem. Men alla har utvecklat en läsvana.
LÄSNING I HEMMET GER FRAMGÅNG I SKOLAN
En färsk rapport från det nationella centret för utbildningsutvärdering NCU visar att läsning i hemmet starkt hänger ihop med tredjeklassares framgång i skolan. De som läser hemma varje dag ligger ett år före i kunskapsutvecklingen i ämnen som modersmål och matematik, jämfört med de elever som läser mer sällan än en gång i veckan.
Sydkustens ordkonstskola vill särskilt lyfta fram den skönlitterära läsningen.
– Den nationella läskunnightesstrategin fokuserar för mycket på läsning som strävar till informationsinhämtning, medan vi ser ett större behov av estetisk läsning. Läsupplevelsen ska vara fantasieggande – inte enbart handla om att ta till sig information.
Det säger Katja von Wendt, pedagogisk planerare på Sydkustens ordkonstskola.
Kärnan i projektet Medskapande läsning ligger i att genom litteraturen stärka eleverssjälvförtroendeoch främja värderingar som empati och öppenhet.
– Samarbetet med skolnätverket Haru kändes naturligt. Vi jobbar för samma sak, säger von Wendt.
LOVANDE PRELIMINÄRA FORSKNINGSRESULTAT
Medskapande läsning är än så länge ett pilotprojekt. Fyra skolor har deltagit; två under höstterminen 2022 och två under vårterminen 2023. Hela processen har följts noga av Linnea Lindström som studerar pedagogik vid Helsingfors universitet och skriver sin pro gradu-avhandling om projektet.
– Jag undersöker hur projektet inverkar på elevernas läsförmåga, läsuthållighet samt syn på sig själva som läsare, säger Lindström som vid sidan av studierna själv jobbar som ordkonstlärare.
Forskningsmaterialet består av intervjuer med elever, klasslärare och ordkonstlärare, samt analyser av elevarbeten. Totalt deltar 47 elever i studien och av dessa samtyckte 44 till en intervju.
Pro gradu-avhandling i pedagogik under arbete. Linnea Lindström studerar till klasslärare vid Helsingfors universitet och forskar i projektet Medskapande läsning. Preliminära resultat visar att projektet har haft goda effekter på elevernas läsande.
Analysen är halvfärdig, men de preliminära resultaten verkar lovande.
– Medskapande läsning har tagits väldigt väl emot av både elever och lärare. En del elever har upplevt projektet som jätteroligt, andra har tyckt att det har varit helt okej. Men ingen har sagt att det har känts hemskt.
– Lärarna har för sin del poängterat att projektet har genomsyrats av en positiv attityd, säger Linnea Lindström.
– Det här blir bra, vi klarar det här – sådan respons har jag fått.
Att dela upp läsningen i tydliga delmål har visat sig vara lyckat. Att visualisera varje läsläxa som ett steg på en stig har gett eleverna en möjlighet att följa med hur läsningen framskrider. Diskussionerna i klassrummet har varit ett viktigt komplement för att alla ska hänga med i samma takt.
– Flera elever säger rakt ut att de blivit bättre läsare.
Elever i klass 3 på Stömborgska skolan i Borgå diskuterar karaktärerna i Tove Janssons klassiker Kometen kommer. Från vänster till höger: Hilda-Maija Hiltunen, Maya Juustovaara, Sofia Karlsson, Silvi Åberg, Savannah Strang och Theo Silo.
MERA BÖCKER – LÄNGRE BÖCKER
I Strömborgska skolan i Borgå är projektet Medskapande läsning nu över. Efter att ha läst ut Kometen kommer har många av tredjeklassarna börjat se sig om efter en ny bok att läsa. Theo Silo besöker bokbussen varannan vecka, och där har han hittat sitt nästa läsprojekt.
– Vår jättestora trädkoja med 26 våningar!
När han läst den tänker han ge sig i kast med följande bok i serien av Andy Griffiths: Vår enormt stora trädkoja med 39 våningar.
Också klasskompisen Hilda-Maija Hiltunen har fortsatt med läsningen.
– Efter det här projektet märkte jag att jag kan läsa lite längre böcker. Nu har jag börjat läsa tjockare böcker med mera text och färre bilder.
Källa: Elevernas kunskaper utvecklas jämnt på olika håll i Finland men skillnaderna mellan skolorna ökar
