Text & foto: Pia Iisaho
I grupprummet i Grundskolan Norsens Kronohagen-enhet har ett tiotal elever i årskurs två samlats för ett arbetspass kring sociala färdigheter. När biträdande rektor Clara Lindqvist öppnar lådan med de färgglada Vem e’ du?- korten fylls rummet av glada utrop.
– Vi jobbade med de violetta korten sist. I dag ska vi arbeta med de gula och röda. De handlar om skolan och rasterna, säger Lindqvist och delar in eleverna i par.
Paren sprider ut sig i olika rum. I matsalen sitter Emilia Norrgård och Victoria. Victoria vill ställa upp i artikeln utan sitt efternamn.
– Vilket är ditt favoritämne? Varför?, läser Victoria.
Varje kort är uppbyggt på samma enkla sätt. Eleven tar ställning till om något känns bra eller mindre bra och motiverar sitt svar genom att svara på varför. Färgerna står för olika områden i elevens liv: skolgång och raster, färdigheter, hem och fritid samt sociala situationer och känslor. Korten leder samtalet vidare steg för steg.
– Det är roligt att jobba med Vem e’ du?. Vi lär oss saker om varandra, säger Emilia Norrgård.
– Det bästa är att frågan varför finns med, för då får man veta mer om hur den andra tänker, tillägger Victoria.
Ger diskussionen struktur
Saga Illman och Diana Grönblom sitter i soffan. De gillar särskilt de violetta korten, där djur används för att gestalta olika sociala utmaningar.
– Om någon är ny i klassen kan man prata om den inflyttade igelkotten, säger Saga.
– Och om någon känner sig som den blyga björnen kan man hjälpa den att få vänner, säger Diana.
Korten har olika användningsområde beroende på färg. De violetta korten kan till exempel användas för att dramatisera olika situationer, där djuren på korten gestaltar sociala utmaningar.
Clara Lindqvist använder Vem e’ du? I arbetet med gruppdynamik och trygghet i klassen. Det handlar om hur man diskuterar med andra, hur man beaktar varandra och hur man för ett samtal. Hon uppskattar redskapets förmåga att ge diskussionen struktur och säger att korten, som kan spridas ut som en solfjäder, gör arbetet både roligt och tryggt.
– När två nya människor möts kan det underlätta att det är korten och inte en person som står bakom frågan.
Redskapet är i första hand riktat till årskurs 1–6, men Lindqvist vill också introducera det för äldre elever. Hon säger att Vem e’ du? har hjälpt henne att förstå både eleverna och gruppdynamiken bättre.
Eleverna tar initiativ
Clara Lindqvist har överraskats av hur mycket eleverna hittar på själva.
– Om jag säger att vi bara ska jobba med de gula korten vandrar fingrarna gärna vidare till andra färger och ämnen. Ibland måste jag styra samtalet tillbaka till processen. Samtidigt är det jättefint att se hur mycket tankar som väcks.
Hon betonar vikten av lyhördhet. Även svåra saker kan komma upp.
– Jag säger till eleven att det var viktigt att hen tog upp det. Sedan fortsätter vi samtalet utanför passet.
Lindqvist använder redskapet också i arbetet med respekt.
– Nolltolerans mot mobbning betyder inte att mobbningen försvinner. Det betyder att man måste ta i problemen och jobba med respekt och tolerans.
Lång erfarenhet av elevstöd bakom redskapet
Bakom samtalsredskapet Vem e’ du? står tre personer: Bo-Håkan Söderholm, Mia Heinonen och Pamela Pihl. Alla har lång erfarenhet av arbete inom specialpedagogik och skolans stödstrukturer.
De arbetade länge tillsammans i samma skola. När vägarna senare förde dem åt olika håll ville de fortsätta sitt samarbete. De grundade föreningen Muvon rf, som erbjuder tjänster och redskap för undervisningspersonal. Utgångspunkten är enkel: gemenskap och samarbete i skolan skapas genom möten och kommunikation.
I skolvardagen kan det ändå vara svårt att lära känna varandra.
– Vi saknade ett redskap som faktiskt inleder ett samtal. Något konkret, enkelt och tillgängligt som både personal och elever vågar ta i bruk, säger Söderholm.
Bakom samtalsredskapet Vem e’ du? står Bo-Håkan Söderholm, speciallärare och tidigare rektor, Mia Heinonen, lärare, speciallärare och läromedelsförfattare, samt Pamela Pihl, barnskötare och skolgångsbiträde med lång erfarenhet av arbete med barn och unga i behov av stöd.
Tanken är att Vem e’ du? ska fungera som en bro. När relationen mellan lärare och elever stärks blir det också lättare att hitta rätt arbetssätt och stödformer.
– Gillar eleven fotboll kan läraren låta ett projekt handla om fotboll. Och elever kan plötsligt märka att de delar samma intresse, fortsätter Söderholm.
De deltog i innovationstävlingen SFV Start! år 2022–2023 och fick där en möjlighet att utveckla samtalsredskapet. Tävlingen ordnades av SFV och Folkhälsan.
Efter det har alla skolor som är med i SFV:s skolnätverk Haru fått ett paket med tio uppsättningar av samtalsredskapet. Annette Jansson, som är koordinator för skolnätverket, hoppas att redskapet använts flitigt i skolorna.
– Vem e’ du? är ett redskap som Haruskolorna kan ha stor nytta och glädje av eftersom Haru stödjer skolorna i deras arbete att stärka elevernas samarbetsförmåga, förmåga till empati och kommunikativa färdigheter som att lyssna och samtala, säger Jansson.
Stöd för språk och förståelse
Samtalsredskapet kommer också med instruktioner för hur det kan användas i vänelevsverksamheten. Det ger vänelever en konkret struktur för samtal när elever ska lära känna varandra, ta emot nya elever och arbeta med kommunikation och gemenskap.
Men redskapet används inte bara i elevvårdande arbete utan också i undervisningen. Korten kan fungera som utgångspunkt för muntliga övningar, skrivuppgifter och diskussioner. Elever kan skriva om sin skoldag, göra presentationer utgående från korten eller arbeta med värde- och etikfrågor. Samtalen kan samtidigt ge viktig information som stöder elevvård och specialundervisning.
– Ur ett speciallärarperspektiv kan de här samtalen hjälpa oss att hitta orsaker till utmaningar i skolgången. Det kan komma fram vad eleven egentligen gått och burit på men inte klarat av att berätta, säger Mia Heinonen.
"Det kan vara svårt för ett barn att samla tankarna. Redskapets form hjälper eleverna att fokusera, lyssna aktivt och ta en sak i taget."
Kortens teman, färdiga formuleringar och symboler fungerar som stöd.
– De hjälper eleverna att sätta ord på saker och ting, särskilt dem som har svårigheter med språket, fortsätter Heinonen.
Strukturen kan också hjälpa koncentrationen, tillägger Pamela Pihl.
– Det kan vara svårt för ett barn att samla tankarna. Redskapets form hjälper eleverna att fokusera, lyssna aktivt och ta en sak i taget.
Kan fungera förebyggande
Bland korten finns frågor som berör lektioner, raster och skolväg. Pihl berättar om situationer där samtalen lett in på rätt spår.
– Först trodde vi att elevens utmaning handlade om undervisningen. Samtal med stöd av redskapet visade att det var annat som orsakade bekymmer. Tillsammans hittade vi en lösning.
Bo-Håkan Söderholm menar att redskapet också kan ha en förebyggande roll.
– Att vi lär känna varandra bättre kan förebygga missförstånd och utanförskap, säger han.
